I processindustrin är det inte bara att skruva dit en slang och trycka på start. Inte när du hanterar läkemedel, livsmedel eller kemikalier där varje gram, varje partikel – och varje kontakt – räknas.
Här ställs det höga krav. Med all rätt. En felaktig slang kan förorena produkten, påverka personalens säkerhet, sabba en batch eller orsaka ett driftstopp, en dyr återkallelse – eller en ATEX-incident.
Och även om slangen ser rätt ut på utsidan, så är det insidan (och dokumentationen!) som avgör om den faktiskt är godkänd för jobbet.
Så – vad är det egentligen som gäller? Här kommer en snabbguide till några av de vanligaste godkännandena:
FDA
Godkännande från amerikanska Food & Drug Administration. Vanligt inom både livsmedel och läkemedel – särskilt vid export till USA. Säkerställer att materialet inte avger skadliga ämnen till produkten. Men tänk på att det främst är ett materialgodkännande, inte ett produktgodkännande.
USP Class VI
Företag inom läkemedels- och bioteknikindustrin använder den främst. De testar materialets biokompatibilitet – alltså att det inte orsakar negativa reaktioner i kroppen. De kräver ofta detta för slangar som ska användas i kontakt med injektionsvätskor eller biologiska medier. Kraven är tuffare än FDA, men det ersätter inte den.
EU 10/2011
En EU-förordning anger vilka plastmaterial som får komma i kontakt med livsmedel. Användare utför ofta migreringstester för att mäta hur mycket material som släpper till livsmedlet – men sådana tester bevisar inte att materialet uppfyller kraven för livsmedelsklassning.
BfR
Tysk standard som ofta efterfrågas av europeiska kunder – särskilt inom livsmedel. Ibland överlappar den EU 10/2011, men BfR är ofta mer detaljerad och kan ge vägledning där EU-regelverket är luddigt.
ATEX
Okej, det här handlar inte om hygien – men är ändå kritiskt i många anläggningar. ATEX gäller för utrustning som används i explosiva miljöer (t.ex. damm, lösningsmedel eller pulver). Här måste slangar kunna jordas, vara konduktiva och inte bygga upp statisk elektricitet.
3-A Sanitary Standard
En hygienstandard från USA, ofta använd inom mejeri och dryck. Här är det inte bara materialet som räknas – även konstruktion, rengöringsmöjligheter och ytjämnhet vägs in.
Andra märkningar (Phthalate-free, BPA-free, Animal-free etc.)
Dessa är inte myndighetskrav, men ofta policykrav från kunder. De kan handla om miljöprofil, exportkrav, halal/kosher-anpassning eller att undvika animaliska restprodukter i tillverkningsprocessen.
En slang är mer än bara en slang. Den utgör en teknisk komponent med juridiska, hygieniska och ofta kommersiella krav. På Colly Flowtech AB hjälper vi dig att navigera i regelverken, förstå vad du verkligen behöver – och levererar rätt slang med korrekt dokumentation.
Denna text är skriven av Tobias Sander (tobias.sander@colly.se), Försäljningschef Slang på Colly Flowtech.
Författare
